Ett bakslag...

i början av veckan gjorde att min syster åter igen blev sövd och fick andas via respirator, men nu verkar det ha det vänt mot det bättre igen. Hoppas det fortsätter åt rätt håll nu. Hon är fortfarande kvar på IVA. Tänker på henne hela tiden

I morgon är det begravning. Det är med tungt hjärta vi tar vi farväl av Max pappa som så tragiskt togs i från sina fyra barn och sin familj. Alldeles för ung för att dö. Många känslor men saknar ord…


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0